Kläd- och fuldagar
Kategori: Barn och familj
Ja, jag har sånna dagar. Ska vi bocka av det ena först då.
Klädproblemsdagar-
Ja, jag har en hel klädkammare sprängfylld. Hur i hela fridens namn kommer det sig då att jag inte hittar ett endaste plagg att ha på mig? Typ, jag vaknar och lackar så hårt för att jag inte hittar någonting att ha på mig. Hela morgonen kan bli förstörd. Jag har uppenbarligen gått upp i vikt under natten eftersom jag inte kan knäppa brallorna. Mina bröst har visst exploderat, jag får inte igen knappen där heller. Inte kan jag ha haft den här kjolen förra veckan...den täcker ju för fan knappt halva rumpan ju! (mer panik över att jag de facto gått ut i den). Tröjan har plötsligt krymt i tvätten för den är numera för kort. Linnet att ha under hittar jag inte. T-shirten med det snygga trycket kan jag inte ha för mina armar ser just precis nu ut som nystoppade fläskkorvar och jag hittar ingen matchande kofta. Jaja, ni fattar.
Ett annat kläddilemma-
Skulle säga att ungeför 37.5% av det som finns där inne (klädkammaren alltså) består av diverse "partykläder". Likt förbaskat bara MÅSTE jag köpa nått att ha på mig nästkommande helg när jag ska ut för att...ja...helt enkelt för att jag inte har någonting att ha på mig. Tror dock inte att jag är ensam om detta problem. Nej...jag tror det är ganska vanligt. Fast å andra sidan...tror gör man i kyrkan...
Fuldagar-
Jag kallar vissa dagar så. När man vaknar, tittar sig i spegeln, tar ett stadigt tag om kanten på handfatet och tänker "faaaan!!" Håret är fel. Man ser trött och glåmig ut. Ögonlocken har plötsligt drabbats av värsta tyngdkraftlagen. Kinderna har under natten gått upp i vikt...för att inte tala om dina tre extra hakor som plötsligt bestämde sig för att titta fram. Where the hell did you come from?? Vad gör man en sådan dag? Dessa dagar tackar jag de högre makterna för att jag kan sminka mig (tror jag iaf). Även när jag har flunsan säger folk att jag ser fräsch ut (tack och bock för taskig syn??) Men ja...ibland så råder inte ens sminket på en riktigt jävlig dag. Du vet, när man helst av allt vill krypa ner och typ gömma sig för världen. Vet du? Eller är det bara jag?
För ärligt, vem tycker det är kul att denna stirrar tillbaka på en i spegeln när man vaknat?
