Kan vara lite läskig. Har inom loppet av 2 veckor varit med om att 2 personer i min omgivning dött. Fan, livet är så orättvist ibland. Så skört. Så ömtåligt.

Jag brukar säga att man ska leva alla sina dagar som att det vore den sista. Att verkligen ta tillvara på tiden. Att skratta mycket. Att spara på alla fina minnen man skapar. Att alltid säga vad man tänker, tycker och känner. Att använda varje sekund till saker man blir glad av och bojkotta allt det trista och tråkiga. Att omge sig med människor man blir glad av...

Men fan, det är inte alltid så himla lätt. Jag kastar nog sten i glashus när jag säger så. Jag lever inte som att jag skulle kunna dö i morgon. För i ärlighetens namn...vem har tid till det?