En Annan Dag

Måste dock tillägga att ibland, ibland träffar man folk man känner som blommar. De visar upp fantastiska sidor som man inte visste fanns. Folk man trodde man kände. Men som överraskar. Bara sådär. 

Kärlek på sånna! <3 

Facebook, instagram, att vara gift med sin telefon, dejting på nätet och miljoners andra sidor. 

Behöver jag säga mer? 

Nu är äntligen äntligen sommaren här. Ljuvliga väder <3 

Men är det inte konstigt. Här går man ett helt år och väntar på värmen, och så lämnar man landet när värmen väl kommer. 

Lite knasigt är det ju egentligen. Men åh så härligt att packa sin väska och dra. Se nått annat, äta annan mat, shoppa och bada på platser man inte sett förut. Lika ljuvligt är det...

Alltså seriöst?! 

Vem fan äter ostekta köttbullar direkt ur förpackningen på tunnelbanan? Är han som gör det inte medveten om att det luktar ändtarmsluft i hela vagnen?

Så jävla vider.

Fint när man ska blogga ett längre inlägg och man glömt lösenordet för att kunna logga in på datorn. 

Suck.

Bloggar typ alltid från mobilen (därav så mkt stavfel = autocorrect).

Beställt ett nytt men det tycks ta en himlans massa tid...

Istället för barnlek.

Båt och Balkog.

Idag har jag åkt båt. Snabb båt. Första gången för i år. Fantastiskt är det. Lugnet, spänningen och känslan av att flyga fram över vattnet är oslagbar. Livet när det (nästan) är som bäst. 

Har också hunnit med att köpa stolar till balkongen. 

ÄNTLIGEN! 

Nu är typ mitt balkongprojekt klart. Balkongen är så himla himla fin. Finns igen mer jag känner att jag vill göra. Jag har min solhörna och min matplats. Min gröna oas. Nu hoppas vi bara att vädret blir lite trevligare så att man kan sitta ute om kvällarna och njuta av vin, värme och trevligt sällskap! <3 

Har vi haft aktivitet. Det har varit turborulle hela dagen. 

Idag har varit en så himla fin dag. Vi har varit upptagna från ganska tidig morgon ända tills det var dags att sova. Dags att sova för gryn alltså, jag är som ni kanske förstår fortfarande vaken. 

Men en så himla fin dag. 

På alla sätt! 

Kärlek på denna typen av dagar!

Nöjda barn och nöjd mamma, det kan knappast bli bättre än så! <3 

Ikea är ju ett sånt här hopplöst ställe. Jag är som var och varannan människa jag känner, jag behöver med andra ord alltid någonting därifrån. 

Det kan vara så att man behöver...en osthyvel! Och sen kommer man därifrån med minst tre knökfulla påsar och många hundralappar fattigare. Förstår inte riktigt hur det går till. Allt är ju så himla billigt, man köper ju knappast massa dyra saker liksom (de prylarna har man ju oftast). 

Alltid massa folk. Alltid hittar man massa saker. Och alltid kostar det massa pengar. Ikea är en "massa" som trots allt är ganska trevligt. 

Man får ju ett fint hem! 

Det har vid två tillfällen uppståt lite "obekväma" situationer för mig på sista tiden. 

Jag sitter på bussen med mina barn. Bussen stannar vid hållplatsen och där står två mörkhyade män och väntar på en annan buss. Min ena dotter pekar då och säger "mamma titta, dom där ser inte ut att komma från Sverige!". Bussen var fullsatt och majoriteten hörde säkert. Jag ska inte sticka under stol med att jag tyckte det var lite jobbigt med detta uttalande och att jag förklarade att det är ofint att peka och kommentera på det sättet.  

Nästa situation var också i anslutning till en buss. Denna gång var det däremot busschauffören som var mörkhyad. Han kom gåendes mot oss och min ena tjej säger högt och tydligt så att alla runtom också hör "titta mamma, hans hud är svart!". Lite jobbigt var det även denna gång. 

Sen har jag funderat. Varför i hela jävla fridens namn ska man tycka att det är pinsamt/jobbigt/skämmigt? Barnen konstaterar ju faktiskt bara fakta! De första männen kom inte från Sverige och chauffören var faktiskt svart i huden. 

Hade en diskussion med mina barn om att det finns en människoart som kallas för "rasister" och att den typen av människa (om dom bör kallas för det) inte gillar människor som kommer från andra länder/har annan hudfärg. Och att det kan upplevas stötande om man pekar och uttalar sig om folk med annan hudfärg än sin egen.

Men varför? Varför skall jag egentligen behöva diskutera detta med mina barn? Som faktiskt bara konstaterade fakta!! 

Är vi vuxna så rädda att upplevas rasistiska att vi också uppmanar våra barn att inte observera människor med mörkare hy? Hallå, det är en färg liksom. Snacka om att vi då för över en ganska skruvad samhällsnorm. Vilket jag faktist tycker det är när man är rädd för att diskutera hudfärg eftersom man då kan bli kallad rasist. En färg, vi får inte diskutera eller märka en färg för att vi per automatik ses som "dåliga individer". 

Nej. Vet ni. Om mina barn påpekar någons hudfärg, ja...då gör dom det av konstaterande och nyfikenhet och jag tänker inte säga att det är fel. Däremot kommer jag alltid påpeka att det är fel att peka - för det är det. Men att inte få prata om det uppenbara känns bara sjukt. Oavsett om det gäller hudfärg, någon som sitter i rullstol eller har en grön tuppkam med massa skrot i ansiktet! 

Tack och godnatt! 

Fick en fråga om jag ville ha en teckning idag. Sa att jag kunde tänka mig en glad färgglad teckning att hänga på mitt blivande kontor. 

Barnet frågade då var jag har mitt kontor och vad jag kommer jobba med.

Försökte förklara utan att göra det alltför dramatiskt. Men vad det handlar om i stora drag liksom. 

Dottern tittar på mig länge och säger sedan:

"Du är en fin mamma du, med ett stort hjärta som hjälper andra barn som inte har det lika bra som mig".  

Jag dog lite. 

Mitt hjärta smälte ner till en grynig massa och jag kramade om henne länge...så himla liten och så himla klok och förståndig. 

Så himla fin!

Idag känns det som att mitt blod är kolsyrat. Som att tårkanalerna svämmar över. Som att mina armar är fulla av vilda fjärilar. 

Så glad är jag. 

Har fått så himla himla fina ord idag. Ibland betyder ord ingenting. Ibland massor. 

Idag betyder ord massor.