Vad gör du då?

Har hänt vid ett flertal tillfällen att män kommenterat saker om mig till min man. Jag har två exakta exempel. För länge sedan efter en blöt natt i stan skulle vi stanna för att köpa kebab till honom, min man alltså (då- pojkvän). Vi går in på stället och mannen som arbetar där kommenterar skrattandes, lite nedlåtande, att jag ser full ut. Jaha. Tack för den liksom. Är du typ dum i hela huvudet eller? Han får givetvis tycka precis vad han vill, men varför i hela friden anser han sig ha rätten att tycka högt? Och hur kommer det sig att han tycker det är ok att kommentera detta till mitt sällskap istället för mig. Är jag en pryl eller?

Idag hände en liknande sak. Vi står i en liten tobaksaffär, min man och jag. Ska växla pengar. Jag strövar runt i butiken, vänder mig om, sätter handen för munnen och gäspar. Han som står bakom kassan frågar då min man om jag är trött eftersom jag gäspade. Men va? HALLÅ, JAG LEVER OCH STÅR PRECIS HÄR! Det är inte som att jag står med munnen på vid gavel när jag gäspar utan jag gör det snyggt. Jag snygg-gäspade och inte ful-gäspade. Här någonstans vänder jag mig om, ger gubben (i mina ögon är han nu en gubbe) en arg blick (typ blänger allt jag kan) och vägrar sen tilltala honom.

Vad är det med det? Vad är det som får dessa människor att tycka det är ok att prata över huvudet på någon? Räknas jag inte för att jag är kvinna eller? Hur tänker dom egentligen....eller förlåt, jag ska omformulera mig. VARFÖR TÄNKER DOM INTE?