En Annan Dag

Tankar, Funderingar, Reflektioner...

Dom finns överallt.

Kategori: Allmänt


Jag pratar om psykfall. Eller de med "psykiska funktionsnedsättningar" som det så fint heter. 

Detta är en grupp jag jobbar med och också respekterar. Men det är också viss skillnad på att möta dessa individer professionellt kontra privat. Och kanske framförallt med barn. 

Mötte en man idag. (Som jag inte känner till!) Jag såg direkt att nått var fel. Det var liksom hela uttrycket. Sättet han förde sig, tittade på omgivningen och... ja, jag kan se sånt ganska lätt. Jag fick i alla fall en oskönt känsla i kroppen. 

Denna man höll sig i närheten och jag gjorde mitt bästa för att jag och barnen skulle vara långt ifrån honom. Förgäves visade det sig...

Satt på tåget och kände mig iakttagen. Mycket riktigt, ha satt och glodde...

Ignorerade honom som sig bör. 
Kände efter ett tag en flyktig smekning mot mitt ben och funderade på om jagseriöst  själv behöver söka hjälp... 
Hör sedan en svag röst som upprepar "ursäkta", "ursäkta", "ursäkta", "ursäkta" gång på gång. 

Vänder mig mot honom och han påpekar snällt: 
"Du har en reva i kjolen" 
och pekade mot precis det ställe där jag tyckte mig känna en lätt beröring. 

Jag vet inte vad som var värst; Att ha en knappt synlig reva i kjolen, att han påpekat detta öppet eller att han pillat på mitt ben genom revan...

I efterhand kunde jag givetvis komma på tusen fiffiga svar. Typ "och det uppmärksammade du minsann!". Men utkom bara "jaha, hoppsan"...

Bättre lycka nästa gång. 




Kommentarer


Kommentera inlägget här: